alvaoberghe

Ibland går det uppåt, ibland neråt. Andra gånger går det som på räls medans det i nästa sekund rusar rakt ner i en svacka. Det är precis som en karusell som går lite hur som helst utan att man är beredd på det. Men jag har lärt mig att det bara är så det är. Motgångar och medgångar hör liksom till. Oftast efter en period av stress, motgångar, massa problem och den där ständiga rynkan i pannan, kommer oftast en period där allt går som på räls. Där allt känns så himla bäst. Där livet är på topp. Man får helt enkelt minnas dom underbara stunderna och spara i ett litet fack nånstans, ta fram dom när den där rynkan i pannan blir alltför stor. Så tänker jag. Jag jobbar på det hela tiden och blir bättre och bättre varje dag som går.